The Heroes av Joe Abercrombie
Abercrombie har verkligen kokat ner sin fantasy i en stor och smutsig kastrull av obehagligt våld och becksvart humor. Det är inget gulli-gull och trots titeln så finns det inga hjältar i The Heroes, bara mer eller mindre elaka män (bara två kvinnor i boken! fyy!). Författaren har byggt upp sin historia kring ett slag mellan Unionen och Nordmännen under Black Daw, striden kulminerar kring en kulle med några stenbumlingar som kallas just the heroes. Jag gillar verkligen hur Abercrombie skriver och speciellt hur han beskriver sina karaktärer. En Nordman beskrivs som att ha en haka som ett arsle som dinglar upphängt från den kraftiga mustaschen.
Du får följa en hel rad karaktärer där de flesta har figurerat i någon av hans tidigare böcker, det har gått nästan tio år sedan händelserna i hans första trilogi. Roligast att följa är fäktmästaren Bremen dan Gorst som är en gud på att fäktas men har hamnat i onåd hos kungen och har fått ”äran” att vara kungens observatör under slaget, något som han hatar och som inte alls märks i hans ack så trevliga skildringar i hur livet vid fronten är. Trots att han ser ut som världens biff så har Gorst en extremt ljus och skrikig röst som han skäms något oerhört över och det underlättar inte att han är olyckligt kär i generalens dotter. Det är absolut inget nobelt eller förskönande över författarens krigsskildringar, jag börjar bli lite mätt nu på allt våld (men i den här boken är det nog meningen).
I ett väldigt underhållande parti mitt i boken så får vi under de värsta stridigheterna följa nån stackars soldat och när han dör så går skildringen över till att skildra den person som dödade honom och så vidare på ett finurligt sätt får vi ta del av hur det går i striden. Hela handlingen utspelar sig under bara några dagar så det är absolut inget episkt över The Heroes. Största praktarslet av alla är magikern Bayaz som på ett riktigt underhållande och oepiskt sätt visar sina mest osmickrande sidor.
Det är inte hans bästa bok och att begränsa handlingen till ett par dagar blir det trots att det händer mycket, något segt i längden. Men han skriver grymt bra och det är en väldigt underhållande skildring av hur meninglöst det är med krig. Gillar du Abercrombie så är det en given bok men det är inte hans bästa, Best served cold är ett bättre val om du är nyfiken.
4/5 rekommenderas.
/karl
The 99
Det här gillar jag! The 99 är en superhjälte serie inspirerad av Islam och 99 syftar på just 99 superhjältar där var och en har en av Allahs egenskaper. Det har gått så bra för serien att det nu är dags för en crossover med DC, the 99 kommer att träffa Stålmannen och Batman! Det ska bli kul att se hur de lyckas. Det behövs lite mer positiva bilder och det här känns som ett skönt steg i rätt riktning.
Här har SvD några av hjältarna i the 99.
God Helg!
/karl
Snart kommer vintern.
krigsskoter
Mer sovjetiska snöskotrar här!
Nu snart helg och jag ska titta på film, det var ett tag sen.
/karl
Legion (2010)
regi: Scott Stewart
skådespelare: Paul Bettany, Dennis Quaid, Josh Lucas, Kate Walsh, Kevin Durand, m.fl.
En liten brokig skara håller stånd i ett dammigt hak någonstans i den Nordamerikanska öknen. Utanför väntar horder av besatta människor på att få slita dem i stycken. Gud har förlorat förtroendet för mänskligheten och nu ska jordens rensas på homo sapiens. Men en i skaran bär på ett barn som kan bli den nya frälsaren och rädda mänskligheten.
Legion levererar ett habilt hantverk men lämnar tyvärr mycket annat att önska. Den kristna mytologin man spelar på snurrar ihop sig och förlorar det mesta av sin potential när man vrider och skär i den för att få den att passa i actionmallen. Att ersätta de mer klassiska hjärndöda zombisarna med demoniskt besatta är inte så orginellt som filmskaparna vill få det till att verka. Inte ens med den lilla twist angående deras egentliga natur som droppas en bit in i filmen. Irriterande blir det när dessa till synes intelligenta monster mest beter sig som posernade tonåringar och hade, om de för ett ögonblick tänkte till, kunnat besegra filmens protagonister i ett nafs. Men då hade det ju blivit en kort film. Över lag hanterar filmen de övernaturliga elementen som en häftig yta att baka skräckeffekter och lite annorlunda action på. Legionerna från annorstädes blir inte mer än en köttig massa för filmens hjältar att öva automateldsskytte på. Tror ni att filmens mörkhyade karaktärer överlever?
Lite märkligt att filmen lyckats samla så många begåvade skådespelare. Nu tillåter manuset inga djupare rolltolkningar. Så även om ingen gör bort sig så satt jag efter ett tag och undrade om man verkligen skulle bete sig så om helvetet brakade lös. Ett inte helt ovanligt fenomen i skräckbetondade filmer med ointressant persongalleri.
Som undergångsactionskräckfilm är Legion knappt godkänd. En ytlig historia som poserar med kristna symboler, klyschiga karaktärer och action som blir mindre slagkraftig än man förväntar sig. Dock så är filmen hyfsat snygg och lyckas i vissa stunder slå på poser som får en att dra på smilbanden.
Knappt godkänd 2/5
/Den Mörke Lorden
