Månadsarkiv: maj 2011

by

Försvunnet #2 – Doctor sleep

Mitt förra inlägg i serien försvunnet handlade om något som verkligen funnits i sinnevärlden. London after midnight har bevisligen setts och recenserats av många människor. När det gäller Doctor sleep så är vi inne på annan mark. Det är ett work in progress vars slutgiltiga öde inte är avgjort men som jag bedömer som dött.

Här är historien: Under promotionturnén för Under the dome var Stephen King i Toronto. Där deltog han i en Q&A med regissören David Cronenberg. Under diskussionen kommer frågan om vad King jobbar med just nu upp. Som svar säger han att han funderar på en uppföljare till The shining som ska heta Doctor sleep. Handlingen ska kretsa runt den nu 40-åriga Danny Torrance och hans arbete på ett hospice i de norra delarna av delstaten New York. Danny är den man skickar för att ge döende en lugn resa in i döden med hjälp av hans krafter. Samtidigt tjänar han en hel del på att spela på hästar med hjälp av sina psykiska förmågor. K ing avslutade frågestunden med att säga att han inte var säker på om han skulle skriva boken eller inte.

Detta hade säkert fallit i glömska om det inte varit för en omröstning som dök upp på Kings officiella forum i slutet av 2009. Så här lyder den första posten:

Hey, you guys–I saw a lot of you Constant Readers while I was touring for Under the Dome, and I must say you’re looking good. Thanks for turning out in such numbers, and thanks for all the nice things you’ve said about Under the Dome. There’ll be another book next year. It’s a good one, I think, but that’s not why I’m writing. I mentioned two potential projects while I was on the road, one a new Mid-World book (not directly about Roland Deschain, but yes, he and his friend Cuthbert are in it, hunting a skin-man, which are what werewolves are called in that lost kingdom) and a sequel to The Shining called Doctor Sleep. Are you interested in reading either of these? If so, which one turns your dials more? Ms. Mod will be counting your votes (and of course it all means nothing if the muse doesn’t speak). Meanwhile, thanks again for 2009.

Detta ledde då till en omröstning där Doctor sleep vann med typ 50 röster. Nu verkar det dock som om King skitit helt i resultatet. Hans nästa bok heter 11/2263 och handlar om en man som finner en portal tillbaka till 1958 och beger sig dit för att stoppa mordet på president Kennedy. Både Doctor sleep och The wind through the keyhole (som dark tower boken skulle ha hetat) verkar ha hamnat på hyllan. Kommer vi få se dem? Vem vet. Som det är nu räknar jag dem som försvunna.

//Stefan

by

The Left Hand of God av Paul Hoffman

Det här är en bok som går i samma skola (hehe) som Harry Potter och Ruthfuss egen Kvothe. Det handlar alltså om en ung man som går i träning för att senare bli någonting speciellt. Nu är då Hoffmans bok mycket mer brutal än de andra exemplen men mallen känner vi igen. Cale Thomas växer upp i en väldigt isolerad och förnedrande miljö, han och tusentals andra småpojkar tränas hårt för att bli krigsmunkar och på våldsamma sätt sprida Guds ord över världen. Det är självspäkning, vansinnigt hård träning och misshandel på schemat. De unga killarna har ingen uppfattning om något annat än vad som försiggår inom klostrets murar och de drillas i att kriga mot Antagonisterna. Något händer som gör att Cale och ett par vänner beslutar sig för att fly från klostret och ut i den okända världen.

Ju längre du läser boken så upptäcker du att det inte är en helt ny värld Cale befinner sig i, detaljer dyker upp som gör att vi som läsare hajar till och överraskas på ett snyggt sätt. Det är en underhållande bok men jag börjar bli lite trött på kaxiga unga män som är bäst på allt. Cale är lite som Rainman men istället för grymma matteskills så är han bäst på allt som har med krig att göra (lite som Arn!) och jag känner att det här har jag sett några gånger nu. Du får lite sköna vibbar av Orwell i början av boken och sen bubblar det upp lite Gangs of New York mot slutet, samtidigt som en hel del kängor mot olika uppfattningar delas ut. Jag gillar också att det finns några sköna karaktärer i boken, intressanta samtidigt som de är vidriga på sitt sätt. Det är en mörk och våldsamt berättad historia där det ibland hade varit skönt med lite mer hopp. Boken är hyfsat spännande och det är en hel del sköna twists som håller det hela intressant. En bok som funkar fint i sommarvärmen i väntan på att det ska bli 12 juli.

3/5 -Helt ok.

/karl

by

Neuromancer på vita duken?

Neuromancers väg till filmatisering påminner en del om Watchmen. Ett antal projekt med olika regissörer har lanserats och sen försvunnit i tomma intet. Om jag inte minns fel så så var den på gång redan i slutet på 80-talet. Förra året gick Seven arts pictures ut med nyheten att de skulle producera filmen med Vincenzo Natali (Cube, Splice) i regissörsstolen. Nu har de enligt ett pressmeddelande tydligen kommit så långt att man börjat med arbetet med effekterna och inspelningen ska börja första kvartalet av 2012 på platser som London, Tokyo och Istanbul. Manuset är signerat Vincenzo Natali och William Gibson himself.

Vad tror ni? Kommer det att bli verklighet den här gången? Personligen hoppas jag det coh jag hoppas att de på något vis lyckas fånga Gibsons vision. Neuromancer hör till mina absoluta favoritromaner alla kategorier och jag minns hur glad jag blev när jag hörde att Johnny Mnemonic skulle bli film. Nu blev ju det en ångande hög dynga istället men jag lever som vanligt på hoppet. Jag har varken sett Cube eller Splice. Borde jag vara orolig?

Slashfilm har en intervju med Natali här.

//Stefan

by

Pyssel för nördar – Star Wars craft book

Newsflash! Det har kommit ut en ny Star Wars bok! Ok då, kanske inte så upphetsande men till skillnad från 99% av SW böckerna som kommer så vill jag faktiskt ha den här. Sen 2004 har starwars.com haft en pysselhörna på sidan. I boken The star wars craft book har författaren Bonnie Burton samlat ihop ett 50-tal olika exempel på pyssel med SW tema. Det är allt från olika fingerdockor till en jul-tie fighter komplett med mistel. Andra roliga exempel är Han Solo i tvålonit och en oerhört charmig AT-AT som kryddodling. Den sistnämnda tänker jag nog bygga i helgen.

Undrar om jag kan få min sambo att virka en R2D2 mössa månntro…

//Stefan

by

Ny läskig blogg!

Hejsan!

Nu har en hel flock med svenska skräckförfattare slagit ihop sina kloka huvuden och knåpat ihop en blogg med namnet Svensk skräcklitteratur. Anders Fager och hans kollegor på bloggen är ett mycket tydligt tecken på att vi är mitt i en skräckvåg där vi får stifta bekantskap med flera nya röster.

Vi här på Drömmarnas Berg hoppas på än mer svensk skräck och önskar lycka till!

/karl

by

Charles Stross kommer till EuroCon!

Nu var jag nära att skriva newsflash igen… Författaren Charles Stross (författare till bland annat Accelerando) bloggade nyligen om att även han kommer till EuroCon i Stockholm i juni, där han ska intervjua och intervjuas av Hannu Rajaniemi (som skrivit The Quantum Thief). Det blir bara fler och fler anledningar att åka dit!

/Olov L

by

Myten om Star Wars

Jag snubblade över en artikel med överskriften The Campaign for Real Monopoly och tyckte att den var intressant. Visst, att varje hushåll har egna regler till Monopol vet vi väl alla och alla som spelat Monopol i vuxen ålder har förmodligen redan insett att spelet blir någorlunda roligt (och snabbt) först när man skippar alla dessa regler och istället följer de skrivna slaviskt*. Det artikeln pekade på som jag inte riktigt tänkt på, trots att det legat framför näsan på mig, är att monopolreglerna utgör en sorts levande muntlig tradition. Att fundera på detta fick mig att upptäcka en annan sådan som frodas i samhället där jag bor (och säkert på många andra håll) – Star Wars, tolkad av förskolebarn.

Dels har jag själv avkomma i den åldern, dels har jag ett yrke som innebär att jag rört mig mellan de olika förskolorna i närområdet under de senaste fyra-fem åren och kunnat lyssna på vad barnen pratar om. Just nu är Star Wars trendigt i gruppen två till sex år. Detta trots, eller på grund av, att ingen eller nästan ingen i gruppen tycks ha sett någon faktisk Star Wars-film. Det de har sett och hört är olika derivat, såsom lösryckta bilder på allt från affischer till strumpor och tröjor, Star Wars-legot (som tycks vara den primära informationskällan) och förmodligen en del återberättade episoder av äldre syskon (som anses vara tillräckligt gamla för filmerna). Utifrån dessa motsägelsefulla evangelier skapar de sedan sina egna lekar, berättelser och bilder, gärna uppblandade med andra fantasifigurer, som de antingen tar från något annat trendigt stycke media eller hittar på själva.

Radikal omtolkning av myten

Jag har aldrig varit något större fan av science fictionberättelser som handlar om hur någon kommersiell företeelse i vår tid feltolkas av framtida civilisationer, så att Disney-figurerna uppfattas som ett panteon av gudar, för att ta det klassiska exemplet. Kul idé, visst, men inte särskilt realistisk. Självklart kommer samtida konst att omtolkas i framtiden och det vi betraktar som klyschbemängt skräp kanske höjas till skyarna av framtida kritiker, men Musse Pigg och Janne Långben som världsalltets skapare och omformare? Skärpning.

"Hm, kan jag ha funnits på riktigt?"

Utifrån mina observationer av mytbildningen kring Star Wars måste jag dock medge detta: Om all merchandise (inklusive alla kopior av originalfilmerna) kring Star Wars försvann spårlöst i detta nu är det fullt möjligt att legenden ändå skulle leva vidare. Folk skulle sätta upp teaterpjäser och skriva noveller om Star Wars, föräldrar skulle kanske låta de gamla sagor de berättar för sina barn handla om Star Wars-karaktärer för att göra dem lite mer intressanta och förskolebarnen skulle fortsätta att leka Darf Väjder och Oobi Kanoobi. Och om hundra år eller lite mer skulle ingen som sett filmerna vara i livet och ingen som varit med på vår tid skulle kunna svära på att det rörde sig om påhitt snarare än aningen förvanskad verklighet. Vid det laget skulle kanske myten hunnit blandas upp med andra sägner, så att det i ett hörn av världen skulle berättas om Chewbacca som stal från de rika och gav åt de fattiga, i ett annat om jediriddarna kring det runda bordet och i ett tredje om prinsessan Leia, som tvingades fly från sina förföljare genom ett utedass.

Hur som helst kan den kulturvetare som läser detta och saknar uppsatsämne få ett gratis tips av mig: Ta en titt på den muntliga berättarkulturen hos förskolebarn. Och skicka en kopia av uppsatsen till mig när den är klar.

/Olov L

* Och då menar jag slaviskt. Om du inte designat minst tre prisbelönta spel kommer du aldrig att kunna få mig att spela efter dina ”mer rättvisa” regler.

by

Författare intervjuar författare!

Författare som pratar med andra författare brukar kunna vara ganska så kul. Extra roligt blir det när det är två av dina favoritförfattare som babblar med varandra! Först ut är George RR Martin som blir intervjuad av Joe Abercrombie och sen blir det babbel med Patrick Rothfuss och Peter Orullian.  Du kan se det lite som en uppvärmning inför Eurocon! (Mycket skägg blev det..)

/karl