The Iron Dragon’s Daughter (1993) av Michael Swanwick

Du känner förmodligen igen känslan. Din kompis håller på att laga te åt er båda, medan du fumlar runt i ryggsäcken med händer som skakar av iver över att äntligen få vara den som är först med något, den vars namn figurerar i magiska meningar som ”jag hörde talas om den via…” och ”jag hörde den första gången hemma hos..”. Längst ner i ryggsäcken ligger den, inbäddad mellan två skyddande kollegieblock, vilka du ömt viker åt sidan för att med fingertopparna lirka fram din skatt, rädd att besudla dess silverskimrande magi med simpelt svett. I halldunklet glittrar skivan som silver, i kökets persiennrandiga dagsljus, inför din väns nyfikna blick,  ökar värdet till diamant.

”Jag hörde om den på radion för fem år sedan och har letat sen dess”, viskar du utan att bry dig om att din röst röjer din stolthet och förväntan. ”De gjorde den i bara tio exemplar.”

I fem år har du letat, innan du fick kontakt med en tjej i Wales som fått ett av exemplaren av sin morbror, vilken arbetat på ett litet skivbolag i London. Det har kostat dig alla dina bästa bootlegs av Gorky’s Zygotic Mynci samt över tvåtusen kronor i skivor som är svåra att få tag på utanför Skandinavien, men nu har du en av låtarna i din hand. Bränd på den skiva som du visar upp för din vän. Din vän som kastar en blick på den och säger:

”Jaså, den. Hela den EP:n är jättebra, jag har två ex av den. Vill du höra?”

Den känslan känner du nog igen. Åtminstone gör du det om du är som jag och aldrig fattar hur folk håller reda på allt nytt som kommer, för att inte tala om allt gammalt och svåråtkomligt. Internet underlättar på sätt och vis, men där finns det en uppenbar risk att pärlorna drunknar bland svinigheterna.

Kanske var det därför det tog så lång tid för mig att få tag på The Iron Dragon’s Daughter. Jag har googlat, snokat, frågat och till och med försökt köpa ex på ebay (böcker som sen påstods vara ”sålda medan du bekräftade budet”). Så när jag till slut hittade ett var det med viss förvåning som jag konstaterade att det fanns på Bokbörsen. En stor, svensk sida som t ex flera inom sf-fandom redan verkade känna till. Hur kunde jag missa den*?

Även inledningen till boken ifråga känner du igen, från Charles Dickens böcker. Eller kanske hellre från den uppfattning om Dickens som sprids till alla som inte läst honom. En liten flicka, Jane, är barnarbetare i en stor, stinkande fabrik. Hon och hennes vänner intrigerar och planerar för att vinna små pyttesegrar över systemet, men är hårt hållna av en tyrannisk förman. Japp, det låter som Dickens (säger jag som läst en (1) bok av honom). Skillnaden är dock att Jane är en bortbyting, att fabriken tillverkar jättelika mekaniska drakar och att förmannen är en oger. Miljön är alvernas land, som befolkas av oknytt, skrymt och skrott från alla möjliga folkslags vidskepelse och folktro, med de aristokratiska alverna i toppen av den sociala hierarkin. Men istället för en evigt grönskande skog eller en glorifierad pseudomedeltida stad skildrar Swanwick Fairy som ett steampunkaktigt artonhundratalsimperium, om än med coola inslag av modernare teknik. Ett exempel på det senare är de järndrakar som titeln nämner, vilka styrs med ett VR-liknande gränssnitt.

Och allt detta var hyfsat nytt när boken kom ut i början av 90-talet, om jag förstått det rätt. Men betyder det att den bara kan läsas som en del av kurslitteraturen i Nördvetenskap B? Nej, lyckligtvis blev jag inte besviken efter min långa väntan. The Iron Dragon’s Daughter är en riktigt skön läsupplevelse och en av de få böcker som jag är övertygad om att jag kommer att läsa om minst en gång. Den tycks nämligen ha en hel del att säga om makt, mognad och ansvarstagande, vilket gestaltas väl genom Janes uppväxt och försök att finna sin plats i det samhälle hon släppts ner i utan att först bli tillfrågad**. Dock var det klart svårt att koncentrera sig på den biten medan min inre tolvåring hela tiden kom med kommentarer som ”Wöööh! Ståldrake! Cooolt” och, tja, det var väl allt den lilla tönten hade att säga. Swanwick har helt enkelt lyckats att kombinera lysande underhållning med mer allvarliga intentioner och detta utan att vara alltför hårdhänt med genren. Drakarna, alverna och dvärgarna känns igen som klassiska drakar, alver och dvärgar, men i nya roller. Det är Midgård tvåhundra år Efter Ringen.

Tag och läs, alltså, särskilt om du har en mindre omogen inre tolvåring än min. Boken är väldigt lätt att hitta.

Betyg: 5/5 – mästerverk

/Olov L

* Men rekordet innehas nog av en bekant som letade efter en viss film över hela nätet för att ett halvår senare upptäcka att den fanns till salu för 39 kronor på ICA-affären där han arbetar varje dag.

** Vilket ju knappast någon av oss blivit, oavsett om vi råkar vara bortbytingar eller ej.

Om rymdolov

Science fiction and fantasy nerd from northern Sweden.

13 thoughts on “The Iron Dragon’s Daughter (1993) av Michael Swanwick

  1. Johan A skriver:

    Det är en jäkla bra bok. Det var den som övertygade oss om att vi var tvungna att bjuda in Swanwick som hedersgäst till Swecon 1999.

  2. Nike Bengtzelius skriver:

    Läste Dragon’s of Babel av samme författare förra året. Lite samma stil (det finns wöööh!-iga ståldrakar där med) fast med en ung kille i huvudrollen i stället. I slutet av boken görs en uppenbar referens till The Iron Dragon’s Daughter. som jag fattade noll av eftersom jag ju inte läst den, men som säkert är rätt kul om man har koll.

  3. Nike Bengtzelius skriver:

    Oooch följdfrågan till min kommentar som jag skickade iväg för tidigt var tänkt att vara om du läst Dragons of Babel också, och hur den i så fall jämför?

    • rymdolov skriver:

      Nej, jag har inte läst den, men ska den inte vara en fristående fortsättning eller liknande? Nu står den på läslistan, iaf. Var den bra?

      • Nike Bengtzelius skriver:

        Jo den är fristående – jag förstod inte ens att den var del i något större förrän den där lilla blinkningen på slutet fick mig att googla.

        Dragons of Babel var sådär. Stencool, förstås, med alla häxor, hippogriffer och Marlboro-rökande dvärgar, men det saknas story. I grund och botten är det enda som händer att en pojke reser från ett ställe till ett annat, blir kär och typkanskemöjligtvis växer upp till en man. Litet utav en axelryckning.

  4. Martin A skriver:

    Den är med i Fantasy Masterworks-serien, men eftersom jag läser den i nummerordning kommer det att dröja ett tag innan jag kommer fram till The Iron Dragon’s Daughter.

  5. åka skriver:

    Jag läste den för jättelänge sen, och brukar rekommendera den till höger och vänster. Synd att den är så svår att få tag på…

  6. Maria skriver:

    Måste läsa!

    Himla kul inlägg också.

  7. Pål Eggert skriver:

    Helvete, jag som såg den på bokhandeln för några år sedan. Funderade på att köpa men struntade i det trots att jag visste att den hade ett visst renommé.

  8. Socialistsimon skriver:

    Wohoo – idag anlände den!
    Jag har varit sugen på den ända sedan Dragons of Babel men din rec fick mig att beställa den.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s