Radiodramats återkomst via De dödas röster

Jag har tidigare tipsat om The Black Tapes, ett av flera exempel på hur poddvärlden återuppväckt det klassiska radiodramat, efter insikten att just ljudmedia passar fantastiskt bra för skräck. Därför är det glädjande att Sveriges Radio fångar upp trenden och tillför resurser som en vanlig, sketen poddare bara kan drömma om. Det innebär att man anlitat Sara Bergmark Elfgren, en av de inte helt okända författarna till böckerna om Engelsfors, som skapat De dödas röster. Smart som hon är har hon valt att presentera berättelsen som det som svenska folket älskar allra mest – en dokumentär om ett brott!

Fanart till De dödas röster av Karl Johnsson (känd för Vei och Berättelser från Engelsfors)

Fanart till De dödas röster av Karl Johnsson (känd för Vei och Berättelser från Engelsfors)

För tjugo år sen mördades Jessica Lundh i en stuga i trakten av Täby. Hennes bästa kompis Emma Nylander har sen dess blivit journalist och beslutat sig för att göra en radiodokumentär om mordet, dess efterspel och de urbana myter som uppstått kring det. Till sin hjälp har hon fördelen att känna alla inblandade och även ett antal kassettband inspelade av Jessica själv på 90-talet.

För undertecknad, som älskar mockumentärer och found footage, är det förstås rena julafton. Det är nog ingen slump att det jag valt att skriva om här på bloggen är bland annat Ghostwatch och Paranormal Activity. Jag älskar helt enkelt skräckberättelser som tillåts byggas upp långsamt och där det dröjer lång tid innan det blir riktigt otäckt och de övernaturliga inslagen börjar skymta i hörnen. Alltså sitter jag och myser när de första avsnitten av De dödas röster låter som ett avsnitt av P3 Dokumentär, om än med en liten krydda av moderna spökhistorier – Jack Werner från Creepypodden dyker till exempel upp och pratar om internetålderns myter.

De dödas röster officiell

Något som är till stor hjälp för att skapa dokumentärstämningen är de duktiga skådespelarna. Jag ska villigt erkänna att jag vet minst i världen om skådespelande, men just därför är det talande att till och med jag märker att skräckpoddar ofta görs av människor som är bättre på ljudteknik och manusförfattande än att låta trovärdiga. SR har förstås haft råd att anlita ”riktiga” skådisar och jag imponeras bland andra av Johanna Ringbom som mamman till tonåringen som blev misstänkt för mordet och Måns Nathanaelson som kompisen som vägrar tro att hans gamla vän är en mördare. Men egentligen skulle jag kunna droppa ett helt exceldokument med skådespelarnamn, för även de mindre rollerna gestaltas imponerande. Det känns inte alls konstigt att vissa (tydligen) till en början trott att dramat är på riktigt när jag hör Johan Ehn som polis – exakt alla stockholmspoliser över 35 som jag någonsin hört uttala mig om gamla fall har låtit exakt sådär. Ett namn till: Sanna Sundqvist har perfekt tonträff som journalisten som försöker behålla sin reporterinställning (och sitt lugn) medan hon rapporterar om sådant som egentligen ligger lite för nära henne själv.

Några av de duktiga skådespelarna, samt Sara BE i egen hög person

Några av de duktiga skådespelarna, samt Sara BE i egen hög person

Men utan ett bra manus står sig skådespelarna slätt. Även här blir jag imponerad. Litegrann ser det ut som om man plockat ihop ett dream team på P3 (bland andra är Judith Kiros, i min personliga kanon känd som ”den roliga och smarta i Flumskolan”, med och skriver några avsnitt). Handlingen kretsar kring vänskap, ungdom och skuld, men under ytan rör sig även frågor om etnicitet, klass och kön för att ibland blomma upp. Kompisarna i gänget kring den mördade flickan har olika förutsättningar och olika liv trots att de bor i samma ort och umgås varje dag.

Till allt detta härliga kan vi lägga att handlingen delvis kretsar kring rollspelet Kult och krydda med en stor dos 90-talsreferenser så blir De dödas röster en riktig nerdgasm för en 36-årig nördfilur. Men skräcken drabbar alla och frågorna som väcks är allmängiltiga, så jag rekommenderar oreserverat De dödas röster till hela den svenskspråkiga delen av mänskligheten!

/Olov L

Marilyn Manson är en av flera 90-talsikoner som dyker upp i dramat

Marilyn Manson är en av flera 90-talsikoner som dyker upp i dramat

P.S. Du hittar De dödas röster under namnet P3 Serie – vilket kanske är det bästa av allt! Det antyder att detta bara är den första satsningen på underhållningsdrama av många från SR:s sida. En ny gryning skymtas vid horisonten. D.S.

Annonser

Poste Restante – Brevlajv. Lets go old school!

Ibland är den där förbaskade tickern på facebook rätt användbar. Tidigare idag så kommenterade en facebookvän ett inlägg från en person jag inte känner. Kontentan var att hon anmält sig till ett brevlajv som heter Poste Restante. Jag följde länken och hamnade här. Självklart blev jag eld och lågor. Ett textbaserat lajv som utspelas under 1860-talet? Count me in! Att det sen gav mig en stark känsla av nostalgi är ju inte heller helt fel. Ni som läste utländska rollspelstidningar på 80-talet minns säkert alla annonser för olika PBM. PBM (Play By Mail) är nog det mest analoga sättet som existerar för roll- och konfliktspel. Alla spelar efter en mall som satts av spelledaren som administrerar det hela. Alla drag meddelas till spelledaren via brev. Formen lämpade sig bäst till strategispel i diplomacystil.

Jag såg de där annonserna och önskade att någon skulle starta något liknande i Sverige. Jag vill faktiskt minnas att det gjordes försök men att de rann ut i sanden. Internet var definitivt sista spiken i kistan för den här arkaiska spelformen.

Nu är Poste Restante inte ett strategispel utan ett fullfjädrat rollspel. Man skapar sin karaktär och brevväxlar sen med andra deltagare i spelet. Spelet har intrig- och rollansvariga som kommer hjälpa till att skapa kontakter och föra intrigen framåt. Förstår jag det rätt kommer de även agera NPC (Non Player Characters) och skriva brev till deltagarna för att driva historien.

Jag håller som bäst på att fila på en karaktär och det är en ren njutning. Hmm, vem ska jag vara? Kanske nån med anknytning till frimurarna och de ockulta sällskapen? En butler som vet saker han inte borde om sin herre? Möjligheterna är oändliga och bara fantasin är gränsen. Att sen få gå till brevlådan och hämta annat än fönsterkuvert är dessutom en stor lockelse.

Var fasen tog min gamla reservoarpenna vägen?

http://brevlajv.wordpress.com/

//Stefan

Cthulhu saves the world!

Cthulhu saves the world är ett indiespel som kommer komma till Xbox360 och det verkar helt fantastiskt. Känner mig lite fånig nu när jag sitter och skriver det här bärandes min egen Cthulhu t-shirt, värsta fanboi. Nåväl, spelet verkar väldigt gulligt i och med att det är ett klassiskt 8-bitars RPG, pixlar och allt.

Här finns lite mer info.

/karl

Låtsas att du är en tidsresenär!

Den 8 december (alltså på tisdag) är det låtsas-att-du-är-en-tidsresenärdagen! Det är  alltså dags att klä ut sig och sätta sig in i hur det skulle vara att resa i tiden till den 8 december 2009. Viktigast är att du håller dig till rollen under hela dagen och att du inte berättar för någon att du är just en tidsresenär. Show, don’t tell. Övriga regler och tips på aktiviteter hittar du här.

Eftersom det är ganska kort tid tills på tisdag kanske det är bäst att satsa på alternativet Dystopisk Framtid.”The important thing to remember is to dress like a crazy person with armor.” 🙂 Men ångpunkarna bland er kanske redan har en samling viktorianska kostymer hängande i garderoben?

Den som verkligen genomför projektet och skickar bilder till oss kommer att få, tja, minst vår eviga tacksamhet.

Ha så roligt

/Olov L

P.S. Det finns även ett s k event på facebook. D.S.

Lajv i årets Augustnomineringar

Snart delas Sveriges finaste litteraturpris (ja, om man inte räknar Nobelpriset, då) ut. Fantastiken tycks lysa med sin frånvaro, men i ungdomsklassen finns en bok, Natthimmel av Sofia Nordin, som handlar om en tonåring som träffar en ny kompis och börjar med lajv. Jag har inte läst den, men DN:s Lotta Olsson kallar den för en ”skoningslöst närgången skildring av det mänskliga gruppbeteendet”. I mina öron låter det intressant!

/Olov L