Hugo-romanerna, del 5 av 5 – Wheel of Time och slutord

Lord-of-chaosTill sist är det väl dags att säga något om Sagan om drakens återkomst, i och med att serien i sin helhet nominerats i år. Eftersom det i Hugo-prisets barndom var vanligt att romaner först publicerades som följetonger i tidskrifter finns det en regel som säger att ett verk som publicerats i flera delar kan vinna pris för det år då den sista delen publicerades. Något Wheel of Time-fan upptäckte detta och kallade in stödtrupperna, som slöt upp och nominerade sitt favoritepos. En del Hugo-afficinados har muttrat missnöjt om detta, men sådana är reglerna. Jag kan förstå att det känns konstigt att ge ett årspris till ett verk som publicerats under större delen av vår livstid, men den nedlåtande attityden mot Robert Jordan-fansen som jag sett här och där verkar desto dummare. Ska ord om dålig smak tas på allvar ska de komma från en grupp som inte reflexmässigt nominerar precis allt som Charles Stross och Seanan McGuire spottar ur sig.

Robert Jordan

Robert Jordan

Själv började jag läsa Robert Jordan när jag var en spinkig tonåring och nu sitter jag här med kulmage, bolån och avkomma. När jag hade läst mellan en tredjedel och hälften av berättelsen tog jag en paus som fortfarande pågår. Hade jag haft trehundra sidor kvar hade jag gärna läst klart. Femhundra sidor, visst. Åttahundra? Mnja, när jag pensioneras kanske. Men det återstår tusen sinom tusen sidor.

Naturligtvis kommer jag att bedöma bokserien utifrån att det är en bok jag lagt bort och förmodligen aldrig kommer att plocka upp igen. Med det sagt kan jag förstå att folk gillar den. Säga vad man vill om Jordan, men han har gjort sin research och väver glatt in precis alla myter och samhällsskick han känner till i sitt epos. Han inför också nya fantasy-element i lagoma doser, så att världsbyggandet aldrig blir tråkigt. Dock är det väl delvis det som är problemet. Han bara bygger och bygger. Och bygger. Jag, som tycker att tjugo sidor är lagom längd för en bra historia, blir lite avskräckt. De sista delarna, som Brandon Sanderson skrev efter Jordans anteckningar, har jag inte läst, förstås, men jag hoppas att Sanderson varit bra på det som var Jordans svaghet – att knyta ihop säckar och avsluta trådar.

Brandon Sanderson

Brandon Sanderson

Sen har vi detta med manligt och kvinnligt. Det är kul att det finns så många kvinnliga figurer i Drakens återkomst men desto svårare att bortse från att grundinställningen i deras interaktion med männen är att män och kvinnor aldrig kan kommunicera ordentligt, nästan aldrig har samma mål i livet och bara blir irriterade om de tvingas försöka förstå varandra. Den sortens vardagssexism blir väldigt tröttsam i längden.

Oljiga Olov intergalaktiska vadslagningsbyrå!

Alla verkar helt säkra på att Wheel of Time-serien kommer att vinna. Själv har jag inte känt mig riktigt lika säker, om inte annat så på grund av rösträkningssystemet. Om inte en av de nominerade får egen majoritet kommer man att börja räkna andrahandsrösterna och det är där jag tror att Mira Grants Parasite har en chans. Hennes bok känns helt enkelt som en sådan som alla kan gilla till viss del och jag tror att vilken kandidat som än åker ut först så kommer det att ge Parasite många röster. Men förmodligen har jag fel. Inget kan stoppa WoT-horderna och den kommer att få egen majoritet. Vi får hoppas att de läst Brandon Sandersons kloka inlägg, där han uppmanar dem att ta omröstningen på allvar och läst de övriga nominerade verken. Om de i sådana fall fortfarande gillar WoT bäst är det bara för oss att välkomna dem in i gemenskapen och applådera glatt när Sanderson tar emot priset.

Detta för oss till en viktig fråga. Det finns en inte helt genomtänkt regel som säger att en kandidat (eller kategori, minns inte vilket) måste ha en viss procent av de totala antalet inlämnade röstsedlar för att priset ska kunna delas ut. Eftersom det kommer att rösta väldigt många i romankategorin kommer alla andra kategorier att behöva alla röster de kan få. Alltså: Rösta i alla kategorier, annars riskerar prisutdelningen att bli världens största antiklimax och alla de hoppfulla nominerade får gå hem utan pris, trots att de fått tillräckligt många röster för att vinna vilket annat år som helst! Sannolikt kommer regeln senare att ändras från procent till absoluta tal, eftersom folk ofta kan känna igen dumhet när de ser den.

Justina Robson, som tillsammans med Geoff Ryman kommer att vara värd för Hugo-ceremonin.

Justina Robson, som tillsammans med Geoff Ryman kommer att vara värd för Hugo-ceremonin.

Trevligt att ni orkat läsa ända hit! Nu ska jag läsa det sista och fila på min röstsedel. Omröstningen avslutas den 31 juli och ceremonin hålls den 17 augusti. Den senare kommer att livestreamas för oss som inte kommer att delta i vår köttsliga form. Ha det bra och leve Hugon!

/Olov L

Annonser

Ljudbok + fantasy =?

Försöker mig på det här med ljudböcker igen och har fiffigt nog köpt och laddat ner en bok direkt i telefonen. Väldigt praktiskt och bekvämt, funkar väldigt fint när jag pendlar. Jag har haft lite svårt för att lyssna på ljudböcker och jag har prövat flera gånger. Oftast är det en störig berättarröst eller så faller det på att det kan gå så otroligt långsamt ibland. Nu har jag faktiskt inte prövat någon fantasybok innan i ljudform och bestämde mig snabbt för Brandon Sandersons nya bok Way of Kings. 1000 sidor episk fantasy och det är skräckinjagande/fantastiskt nog bara första delen av tio.

Det börjar bra med det lite ovanliga greppet att använda sig av två olika berättare, en man och en kvinna. De har behagliga röster och jag vrider bara ibland på mig av skam när det ska knorras som en sjöman eller när farbrorn ska låta som ett litet barn.

Men det som kanske kommer sänka hela projektet för mig är alla dessa fantasynamn! I textform är det inga problem att skumma över alla konstiga stavelser och låtsasord. Jag sitter inte hemma och försöker ljuda mig igenom ord som Szeth, Parshendi eller Alethi. Men att lyssna på när ett förmodat proffs försöker ljuda fram orden blir stundtals tokigt, ibland undrar jag om berättaren harklade sig eller namngav en fräck karaktär. Stundtals blir det väldigt svårt att hänga med och framförallt komma ihåg alla dessa nya ord, ett problem som jag inte har med text.  

De gör ett bra jobb i Way of Kings och det blir bättre ju mer jag lyssnar. Det kanske är en vanesak det här med ljudböcker, lite som surströmming.

Lyssnar ni på fantasy?

/karl

Wheel of Time upproret!

Nu har en driftig vän till mig skapat en facebook-grupp för att försöka skapa intresse för en översättning av de sista delarna i Wheel of Time av Robert Jordan och Brandon Sanderson.  Så alla som vill se en ny svensk översättning av the Gathering Storm får hänga på!

Här är gruppen!

”Enligt bekräftade källor så har förlaget Natur & Kultur beslutat sig för att avbryta översättningen av Robert Jordans mästerverk inom fantasygenern; Wheel Of Time. Detta av finansiella anlednigar.

Vårt uppdrag: Att finna ett förlag som vilja översätta de sista trenne sista böckerna till svenska. Att samla så många älskare av Robert Jordans böcker som möjligt till denna grupp för att påvisa att intresset fortfarande är lika stort som det är lönsamt. Sprid ordet, insamla era trollocher och aielkrigare.

They may have won the battle – but not the war!”

/karl

The Gathering Storm, äntligen! (?)

Nu har Robert Jordans fru och författaren Brandon Sanderson efterlängtade slut på Wheel of time serien kommit. Har någon hunnit läsa den? Är det ens någon som orkar? Vi kommer få in boken till biblioteket och jag tänker slänga ett öga i den för att se hur det hela funkar med Sanderson. Nu kan vi prata om att jobba under extremt hög nörd-press, det måste vara otaliga horder med fans som kommer granska hans version med lupp! Kul att det blir ett avslut i alla fall..

Gathering the Storm

Det börjar dra ihop sig till finalen i Wheel of time serien och det ska bli spännande att se hur väl Brandon Sanderson tas emot av hardcore fansen. Om man registrerar sig på tor.com kan man läsa första kapitlet av The Gathering Storm.

Kanske det börjar hända saker? 😉 Hur det än blir är det skönt med en serie som inte slutar i förtid.

/karl