Världens kanske trevligaste blogg, Boktimmen, har börjat med tematisdagar. Varje tisdag i minst 18 veckor kommer alla som vill (och har skickat in ett eget temaförslag) skriva ett inlägg på samma tema. Denna första vecka av handlar vi frågan om varför det är viktigt att vara en läsare.
Mitt korta svar är: Det är inte särskilt viktigt. Åtminstone inte om man menar det som jag tänker på som en läsare, dvs en person som läser skönlitteratur. Mitt spontana ryggande inför tanken på att det skulle vara viktigt att läsa skönlitterärt beror nog på att jag är rädd att bli en snobb, en som ser ner på folk med andra intressen än mina. Vem är jag att döma den som hellre spelar fotboll, virkar eller spelar marimba än läser en bra roman?
Om man däremot undrar om det är viktigt att kunna läsa blir förstås svaret att det något in i helskotta viktigt. Läsning är fortfarande det allra bästa sättet att ta till sig stora mängder information. Lägger du all fritid under ett helt år på att titta på historiska dokumentärer så har du väl lärt dig ungefär lika mycket som genom att läsa två eller tre rejäla böcker. Men då är vi inne på läsning som inte är ett mål i sig, utan ett sätt att uppnå andra mål. Folk som inte skulle betrakta sig som läsare kan ofta tänka sig att läsa om de blir övertygade om att det ger dem något annat. Ett utmärkt exempel på det är projektet Läs för mig, pappa som drivs av ABF. Det har visat sig att när män utan läsvana förstår att läsning är ett fantastiskt sätt att ha kontakt med sina barn är det många som vill börja läsa. Det är en inställning som jag har respekt för. Om andra accepterar att jag tycker att sport är aptrist och att jag bara tränar för att må bra så accepterar jag att andra ”bara” vill läsa för att inhämta information eller mysa med ungarna.
Med det sagt är läsning för läsningens skull otroligt viktigt för mig. När jag haft en lässvacka känner jag mig inte som mig själv, det blir oreda i tankarna samtidigt som de går i loopar i brist på nytt stoff och i mitten av mitt liv gapar ett bokformat hål. Att läsa en riktigt bra bok är bättre än att träffa nya människor, bättre än att nå sina livsmål, bättre än musik, bättre än diverse barnförbjudna aktiviteter. Det är till och med bättre än choklad! Det enda som ger större tillfredsställelse är när min dotter ler mot mig.
Nog sagt om detta. Det jag framför allt vill berätta är att det finns ett par fantastiska böcker om att vara en läsare, dels Francis Spuffords The Child That Books Built, som jag recenserat här på bloggen, dels Exlibris av Anne Fadiman. Den senare är en riktigt välskriven hyllning till en massa olika aspekter av läsande och bokmani. Bland annat får vi veta att den enda gång Fadiman övervägde skilsmässa var när hennes make ville ställa Shakespeares pjäser i fel ordning i hyllan.
Vi hörs vidare nästa tisdag. Glöm inte att titta in på Boktimmen och läsa om andras funderingar om läsning!
/Olov L
P.S. I en av mina favoritpodcaster, Oh No, Ross & Carrie, undersöktes nyligen en snabbläsningskurs. Av alla tips de fick var följande det bästa: Det går att koncentrera sig riktigt hårt på en text i ca 20 minuter i taget, så avsätt en stund på 20 minuter varje dag åt att läsa det du vill läsa mer av. 140 minuter extra läsning i veckan är ger ofta bättre resultat än att öka läshastigheten. D.S.
Drömmarnas berg -SF, Fantasy och Skräck 