Hugobevakning 2015 – Sammanfattning av kortromanerna

hugo_smJag är förstås lite kluven till årets kortromaner. Å ena sidan innehöll den det första verk på listan som verkligen lyckades underhålla mig, å andra sidan innehöll den även en gigantisk mängd dravel, varav det mesta härrör från John C. Wright. Även här kommer No Award hamna högt på min röstsedel.

Vadslagningsbyrån

Jag tror att No Award kommer att vinna den här kategorin. Det är nog inte särskilt många som gillar Flow lika mycket som jag gjorde och resten av verken är dels ganska tråkiga, dels nominerade av Sad Puppies, som många bojkottar. Skulle någon av kortromanerna faktiskt vinna ett pris tror jag att det blir One Bright Star to Guide Them, som åtminstone hade en del charm. Men jag tror inte det. Dock kan jag uppriktigt säga att jag verkligen känner ett engagemang i kategorin – inte för att det känns särskilt viktigt att Flow vinner, utan för att det skulle kännas helt fruktansvärt deppigt om The Plural of Helen of Troy skulle belönas. Ett straff skulle den ha, om något.

/Olov L

Annonser

Hugobevakning 2015 – Flow av Arlan Andrews, Sr. (kortroman 4)

Flow av Arlan Andrews, Sr.

Flow av Arlan Andrews, Sr.

Ring i klockorna, hissa stadens flaggor, bada i fontänerna och bjud upp till dans! Jag har läst något jag faktiskt gillar!

Långt in i framtiden har den permanenta inlandsisen spridit sig söderut och vid dess kant bor ett småväxt folk som bland annat försörjer sig på att fånga in de isberg som kalvar från glaciären och sälja dem längre söderut, i områden där sötvatten är en bristvara. Vi får följa en äventyrlig medlem av stammen som följt en grupp handelsresande i is och får se södern genom hans stora, stora ögon. Det är en hyfsat fascinerande framtid, där bland annat mänsklig evolution gjort att de småväxta nordborna har andra biologiska egenskaper än vi.

För första gången har the Brad Bunch lyckats hålla vad de lovat och nominerat en gammal hederlig sense of wonder-bemängd historia. Okej, detta är inget mästerverk, men den funkar bra inom sin undergenre och är, genom att den osentimentalt placerar in människan som en liten del i ett mycket stort universum och ett mycket långt hsitoriskt perspektiv, riktigt science fiction-aktig.

Det är också värt att nämna att kortromanen, trots att den är mittdelen i en trilogi och i princip avslutas med något som kan kallas en cliffhanger, faktiskt kan stå på egna ben. Kanske kan Arlan Andrews ha en workshop med vissa andra nominerade för att visa hur man gör?

Arlan Andrews, Sr.

Arlan Andrews, Sr.

Huvudpersonen är ingen mångbottnad figur, men han har en röst och ett perspektiv. Genom hans ögon får vi möta sådant som är självklart för oss, men som i hans ögon är oerhört nytt och fascinerande, som till exempel,

ja, för att ta ett exempel,

vänta bara…

…kvinnobröst! Det är lite oklart om di nordröna har en annan anatomi eller om de bara går klädda i bylsiga kläder, men vår hjälte har aldrig sett bröst förut. Manliga sf-författare i övre medelåldern förnekar sig verkligen inte. Men det är bara att himla med ögonen och läsa vidare.

Om jag tänker mig en framtida läsare som fått för sig att läsa alla Hugo-vinnare så tror jag att många andra av årets nominerade skulle få läsaren att utbrista i framtidens motsvarighet till wtf. Om Flow, å andra sidan, skulle vinna tror jag att det bara skulle tolkas som om fandom hade en släng av nostalgi år 2015. Detta gör Flow till det bästa verket hittills.

/Olov L

Betyg: 4/5