Några ungdomsböcker.

Hej! 

Det enda som jag har läst den senaste veckan är bilderböcker, bilderböcker, bilderböcker och bilderböcker och en hel del ungdomsböcker. Jag tänkte tipsa om några ungdoms och barnböcker som jag gillar.

Philip Pullman med trilogin Den mörka materian. Riktigt bra böcker som passar både ung och vuxen, härliga karaktärer och en riktigt skön historia. Det finns ett gäng av Pullmans böcker översatta till svenska, alla är dock inte lika bra.

 Scott Lynch har en serie med böcker som heter Gentlemannarövarna och handlar om Locke Lamora och hans kumpaner när de försöker sig på olika invecklade brottsplaner. Det är jordnära fantasy som vågar vara både rolig och tragisk.

 De vandrande städerna är första delen i en serie skriven av Philip Reeve. London stapplar fram på enorma ben över ett apokalyptiskt landskap. Ångpunk och dystopi i ett. Problemen börjar när Tom blir strandsatt och råkar ut för Jägaren Törnskata.

 Många yngre ungdomar gillar böckerna om Torak. Torak föddes för 6000 år sedan och blir övergiven då hans far blir dödad av en demon-besatt björn. Spännande och med många böcker i serien, författaren heter Michelle Paver.

 

Har man precis lärt sig läsa så finns det en lång serie med snabblästa böcker som heter Drakherren, skriven av en dansk författare som heter Josefine Ottesen. Lite text och mycket bilder, 18 actionfyllda delar än så länge.

 

BTW så såg jag District 9 i helgen och den var ruskigt bra. Det är länge sedan jag senast såg en lika bra SF-film.

 

/karl

Det förtrollade urverket av Philip Pullman

fortrolladeurverketAtt jag plockade med mig den här boken från biblioteket berodde på att den vanligtvis så pålitliga källan Någon På Internet hade rekommenderat den som ett exempel på clockpunk, vilket alltså skulle vara detsamma som steampunk, men utspela sig under den industriella revolutionen snarare än under den viktorianska eran och ha urverk snarare än ångmaskiner som teknisk grund. Originalets titel är också Clockwork, så här har vi alltså ännu ett exempel på den lika obegripliga som genuint svenska vanan att ta suggestiva och/eller hårda titlar och översätta dem med ännu en fånig ramsa i sagan om-stilen. I det här fallet visade det sig vara åtminstone delvis befogat, för en saga är just vad det är. Tyvärr, för även ungar kan behöva lite fantastik, dvs berättelser där de fantastiska inslagen är mer systematiserade än här. Ja, just det, detta är alltså en bok för barn som är yngre än tonåringar (klassad som Hcg enligt SAB-systemet) och kan alltså inte ens sägas vara en ungdomsbok. Därför skulle jag kanske, för att vara rättvis, ta tidsmaskinen och åka och fråga mig själv som nioåring om detta är något att ha eller inte, men jag anar att det lilla puckot inte heller skulle vara särskilt imponerad. Detta är en saga, varken mer eller mindre; ett stämningsfull liten historia med en påklistrad (nästan bokstavligt talat påklistrad då Pullman (originellt nog, ska medges) lagt in små ”faktarutor” där han kommenterar sin egen berättelse) moral. Men jag vill inte ha sagor, jag vill ha fantasy. Bättre än såhär kan han, Pullman.

Betyg: 2/5 – knappt godkänd

/Olov L