Flesh and Fire av Laura Anne Gilman (2009)

Omslaget på den här boken fick mig att nästan döma ut den här boken innan den ens fick en chans. Jag får starka tant-snusk vibbar av det såsiga omslaget och det var nära att jag skippade den helt. Fy på mig, judging a book by it covers sådär. Titeln däremot är fräck! Ett varningens finger höjs dock, Flesh and Fire visade sig även vara en ultra-kinky film från 80-talet, om ni nu tänker bild-googla omslaget.

Nåväl, boken är en klassik fantasyroman om en ung man som utvecklas från slav till att bli en speciell sorts magiker och hjälte. Samma tema har jag nog läst 500 gånger förut, men det finns en rätt så skön snurr på det hela som gör det läsvärt.

För en sisådär 1500 år sedan så fanns det en samling magi-prinsar som levde fan och krigade mot varandra och utsatte världen för oerhörda påfrestningar. Tur då att semi-guden Sin Washer steg ner till jordelivet och satte stopp för det här med sin död. Magin omvandlades och förenades med gudens blod. Samhället har sedan dess styrts av 3 olika grupper, feodalherren, vinodlaren och prästerskapet. Vinodlarna är då magikerna! Sin Washer styrde upp det hela så att för att kunna ta del av och utnyttja magi så måste man odla magiska vindruvor och producera magiskt vin.

Vi får följa unge Jerzy som slavar på mäster Malachs vinodling, det är ett riktigt hårt liv och råkar man kliva på minsta lilla druva så blir slaven dödad. Det är ett riktigt brutalt liv med misshandel, övergrepp och extremt hårt arbete. Av en slump så upptäcker Malach att vår blivande hjälte Jerzy har en fallenhet för det hela med att odla magiskt vin och vips så är nu slaven en respekterad lärjunge. Anledningen till att slavar hålls är till viss del för att kunna rekrytera eventuella lärjungar, ty en blivande vinodlare måste blomma ur väldigt tuffa omständigheter, precis som ett fint vin!

Det är otroligt mycket snack om vin och ett ständigt beskrivande av mosade vindruvor mot paletten och blommande smakupplevelser. Det ska luktas och förnimmas, buteljeras och smuttas innan det går att trolla minsta lilla. Själva handlingen flyter på fint och Gilman är riktigt duktig på att skriva, men det är en trilogi och det händer inte speciellt mycket i första boken. Gillar man vin och uppskattar en sommeliers variant på en klassisk fantasyroman så kan Flesh and Fire vara något för dig. Men jag är mer av en öl-kille så det här föll mig inte riktigt i smaken, lite surt och med en svag smak av nya idéer.

2/5 Knappt godkänt.

/karl

Memoirs of a master forger av William Heaney (Graham Joyce) 2008

0076För att förklara den lite knöliga titeln på inlägget så syftar jag på att William Heaney är den fiktiva huvudpersonen och berättaren i boken Memoirs of a master forger, däremot heter författaren Graham Joyce. Jag läste hela boken innan jag kopplade att det faktiskt var Joyce som var författaren, Joyce som fick British Fantasy Award i år och som faktiskt kommer till Stockholm nu i helgen!  Jag tycker att alla som kan nu skall vallfärda dit och trycka Graham Joyces hand och dunka honom i ryggen från mig, Memoirs of a master forger är en riktig pärla till bok!

Boken är skriven i  jag-form och handlar således om William Heaney, en medelålders frånskild gubbe som jobbar med organisationer med inriktning på att hjälpa barn i trubbel. Heaney dricker lite för mycket vin och har det inte helt lätt med en jobbig ex-fru och truliga tonåringar. Titlen på boken syftar på att Heaney och två vänner förfalskar gamla böcker och säljer dessa dyrt till samlare. Någonting har hänt i berättarens förflutna och därför går pengarna som fås in via böckerna oavkortat till ett vårdhem för hemlösa. Det som kryddar till historien och för in den på det fantastiska är det faktum att William Heaney ser demoner. Demonerna finns runt människorna och klamrar sig fast på ovetande offer. Demonerna är svartsotiga små varelser som suger energi från sitt offer och påverkar sin människa på ett dåligt sätt.

Boken börjar med att Heaney berättar hur han nu efter 20 år som ”ren” nu har fått en demon på sig..

Fantastik-inslagen i boken är inte speciellt tunga, demonerna kan ses på olika sätt och det kan faktiskt vara så att Heaney egentligen är galen. Boken har dock en grym stämning och jag känner mig lite gammal när jag tycker det är olidligt spännande med köphandel om förfalskade böcker. Det i sig är nog ett tecken på att Joyce skriver väldigt väl och bra när enkla saker som att gå på pub blir roligt att läsa om. Det är ett ständigt hängande på pubar i London med spännande historik och konstiga vinsorter.

Det är en bok om olycklig kärlek, ångest, värme och att hitta det som saknas i livet. Jag njöt verkligen av boken och nu lever den vidare i mitt huvud och tankarna återkommer till formuleringar och karaktärer. Jag blir sugen på att åka till London och sätta mig på en konstig pub och känna in atmosfären. Letar du efter magi och svavelosande demoner är det här ingen bok för dig, fantasyinslagen är lätta och skulle kunna ses som metaforer. Men det är en riktigt bra bok och jag längtar lite mer efter att få bli kufisk gubbe.

5/5 -Asbra!

/karl