Även i år ska Hugopriserna delas ut och jag planerar att recensera de nominerade. Detta eftersom jag tänkte rösta även i år, åtminstone i fiktionskategorierna, vilka är bästa novell (short story), bästa långnovell (novelette), bästa kortroman (novella) samt bästa roman (novel). Sen får vi se hur mycket jag hinner och orkar av resten.
Orken, ja. I år har det varit en myckenhet av tyckande och debatterande kring nomineringsförfarandet, eftersom den grupp som kallar sig Sad Puppies även i år valde att gå ihop och rösta på samma lista av verk, vilket trängde ut nästan alla andra. En annan grupp som kallar sig Rabid Puppies och leds av den rasistiska och misogyna författaren och förläggaren Vox Day (som SP drog in på kortlistan i fjol, förmodligen mest för att provocera) lärde sig av SP:s taktik och fyllde resten av kortlistan.
De flesta som läser denna blogg är säkert ointresserade av kontroverserna (eftersom nästan alla som besöker sidan är googlebots, badoomboom-disch), men jag tyckte att det borde nämnas eftersom det påverkar min läsning av de nominerade verken. Dels håller jag inte med SP-människorna om att det de gör är bra, dels börjar det redan talas om att vissa på andra sidan av konflikten tänker göra egna, korta listor nästa år. I sådana fall är priset 100% politiserat och jag kommer förmodligen inte bry mig om att rösta alls. Vill jag rösta politiskt så finns riksdagen, EU-parlamentet, etc. Detta kan alltså bli den andra och sista Hugobevakningen här på bloggen. Vilket naturligtvis inte spelar någon större roll – jag har andra hobbies att ägna mig åt.
Ett annat alternativ är förstås att SP:arna tar till sig av kritiken och gör en längre rekommendationslista på kanske 30 verk eller så, som deras anhängare kan välja bland och nominera från (lite som en vi-som-gillar-häftiga-rymdstriderversion av Locus Recommended Reading List, en lång lista som diskuteras fram av redaktörer, förläggare och kritiker). Detta skulle förmodligen leda till att några av deras rekommendationer skulle landa på kortlistan, men det skulle behövas många riktigt populära verk för att de skulle dominera totalt. I sådana fall skulle kampanjen bara leda till att fler betalade WorldCon-avgiften och röstade i Hugo-omröstningen, vilket jag ser som positivt. Bollen ligger hos Kate Paulk, som ska ordna nästa års Sad Puppy-kampanj.
Men strunt i allt det deppiga! Jag har börjat läsa med ett någorlunda öppet sinne och tänker bedöma årets potentiella hugovinnare på samma sätt som jag bedömt så många andra verk här på Drömmarnas berg – utifrån min egen sjuka smak! Leve Hugon! Leve litteraturen!
/Olov L
P.S. Den som vill ha en mer nybörjarvänlig och strukturerad förklaring av SP-kontroversen kan läsa Johan Jönssons sammanfattning (inklusive kommentarerna). Utmärkta argument mot SP:arna går att hitta hos Eric Flint och George R. R. Martin, i flera inlägg. D.S.
Drömmarnas berg -SF, Fantasy och Skräck 