Rapport från SweCon 2012, Kontrast i Uppsala

Hej stödgruppen! Jag tänkte försöka mig på något nytt – att skriva en någorlunda kort text som istället för återgivande av en mängd detaljer ägnar sig åt att göra nedslag i de viktigaste delarna av helgen i Uppsala, detta som kontrast (hepp!) till EuroConrapporten. Låt oss alla samlas i kommentarsfältet och utvärdera resultatet.

Jag har ingen aning om hur man gör för att på ett socialt accepterat sätt be om husrum hos främlingar, men att skriva till arrangörerna och beklaga sig fungerade bra. De båda Jönssönerna Maria och Johan slängde ut sina nät, tömde sina kräftburar, vittjade rävsaxarna och andra djurplågerimetaforer tills jag kommit i kontakt med Cecilia och Elric, vilka erbjöd mig en ovanligt bekväm säng i sitt hus en bit utanför Uppsala, ett före detta stationshus som konverterats till en sorts nördpalats fullt med filmer, spel och en imponerande mängd böcker ur Äventyrsspels fantasyutgivning. Mina ödmjukaste tack till er!

När Elrics mamma fick höra att jag var vegetarian gav hon mig en rabattkupong (!) till en vegetarisk restaurang vid namn Fröjas sal, så där åt jag på fredagen strax innan kongressen skulle börja. Det var bara öppet på vardagar, vilket kanske var lika bra, eftersom maten var så god att jag annars hade slösat bort hela reskassan där. Den lyckades jag istället lägga in på mitt kort i mobilen, i tron att resan mellan nördpalatset och Uppsala bara kunde betalas med sms. Det visade sig dock att det inte bara gick att köpa rabattkort med kontanter, det blev dessutom nästan halva priset jämfört med enskilda sms-biljetter. Jag köpte alltså ett kort, trots att jag redan låst mina tillgångar i mobilen. Detta har haft som följd att oktober varit en fattig månad, men samtidigt har jag kunnat ringa ganska mycket.

Nog med återgivande av detaljer! Det första som hände var den efterlängtade bloggarträffen, där jag äntligen fick sätta ansikten på folket bakom Arinas bibliotek, Yvannas böcker, Boktimmen, Skuggornas bibliotek, Bokstävlarna, Feuerzeug och inte minst Socialist-Simon, som jag träffat som hastigast redan på Eurocon förra året. Med tanke på vilket helsike det nu är att påminna sig vilka bloggar som var representerade där tycks träffen iofs haft liten betydelse för ordningen i min hjärna, men trevligt var det.

Sen var det dags för mig att sitta i min enda panel under denna kongress, en panel som lämpligt nog handlade om bokbloggar och deras roll för fantastik. Typ. Det var jag, Hans Persson från Du är vad du läser och en tredje person. Jag kände inte igen hennes namn när jag såg det i programmet, så jag googlade henne och fick upp en massa uppgifter om forskning och studier. Tanken på att panelen skulle bestå av mig, moderatorn samt en medieforskare som studerat och skrivit avhandlingar om bloggar de senaste tio åren gav mig galloperande bildningskomplex. Som tur är visade det sig att hon var Skuggornas bibliotekarie och även om hon är akademiker var hon inbjuden i egenskap av bloggare.

Det blev en intressant diskussion, inte minst som publiken var full av bloggare som gärna bidrog till samtalet. Ska det riktas kritik är det väl mot mig, som insåg att jag fasen inte har någon koll på vår blogg. Det är ju Karl som sköter allt, utom det som Stefan sköter.Vi pratade en hel del om recensionsexemplar och jag vill bestämt hävda att det var mitt redan nämnda bildningskomplex som fick mig att vid något tillfälle använda ordet ”identitetsskapande”. Det skulle vara kul att få en genusanalys av panelen från någon utomstående. Tog jag och Hans all plats?

Jag såg även öppningsceremonin och intervjun med Peter Watts. Av honom har jag bara läst några noveller, men han imponerade på mig i alla sammanhang där han deltog. Han såg lite grubblande ut, vilket jag snart förstod beror på att han hela tiden tänker intensivt på allt han får höra. Till skillnad från många av oss andra tycks han ofta träffa rätt med sina tankar. Dessutom var han riktigt rolig.

Annars var det väldigt roligt att Stefan (här på bloggen) var så uppspelt av att få träffa Joe Abercrombie. Själv har jag inte läst något av karlen och kunde därför behålla min kyligt distanserade värdighet. Den där som ofta misstas för tråkig- och stelhet, ni vet. Däremot fick jag ett underligt jag-mötte-Lassie-ögonblick när jag smugit in i Green room för att äta medhavd mat utan att hotellpersonalen skulle behöva se det. Sara BE var där när jag kom, men hon gick snart. Medan jag satt där ställde sig en person och blockerade ingången, tog fram en kamera, siktade noga mot mig och tryckte av. När han tog bort kameran ur nyllet upptäckte jag att det senare (och iofs antagligen den förra) tillhörde Peter Watts! En av hans souvenirbilder från Sverige föreställer alltså mig ätande en macka. För hans del är det bara att beklaga, men jag misstänker att detta kommer att utgöra höjdpunkten i mina memoarer.

På lördagen var det mycket svårt att välja bland alla parallella programpunkter. Jag gick och lyssnade på Johan Jönsson prata om fantasy och science fiction på wikipedia. Tydligen är det väldigt få som skriver om dessa ämnen på svenskspråkiga wikipedia, så sätt genast igång!

Hedersgästintervjun med Sara BE och Mats Strandberg var mycket bra. Det är fascinerande att se hur samspelta de är. Sen dök ett stort dilemma upp: Skulle jag gå till John-Henri Holmbergs föredrag om Åke Ohlmarks eller på panelen om The short story and the idea? Ohlmarks var ju en , tja , fascinerande människa. Men till slut var det bara att inse att jag inte kunde missa en panel om noveller. Noveller är sorgligt underskattade och Kelly Link skulle sitta med i panelen. Strax innan jag satte mig på tåget till Uppsala köpte jag hennes novellsamling Pretty Monsters för att åtminstone ha läst något av henne i förväg. Efter två noveller insåg jag att jag nog fått en ny favoritförfattare! Det bästa är att det verkligen märks att hon inte ser noveller som ett sätt att pröva idéer eller öva sig inför längre verk, utan som något med ett egenvärde. Hennes noveller är fullfjädrade konstverk!

En av frågorna som diskuterades i panelen var den om omskrivningar av noveller till romanlängd och även möjligheten av det motsatta. Personligen tycker jag att Robert Jordans Wheel of Time-berättelse skulle passat utmärkt som långnovell. 60-80 sidor borde räcka, resten kan man räkna ut själv med hjälp av ordlistan.

Andra bra punkter under lördagen var Stefan Ekmans och Jerry Määttäs respektive programpunkter, även om båda kanske skulle kommit mer till sin rätt om de haft mer tid på sig. Annars är det ett hett tips att lyssna på akademiker om man vill höra något intressant om litteratur.

Även utdelandet av det viktiga och anrika Alvarpriset respektive det svårbeskrivliga Göstapriset var kul. Jonas Wissting fick det förra och det är förstås mycket välförtjänt. Om du inte vet vem han är beror det på att han jobbar med ljudet hela tiden under alla kongresser. En mycket viktig kugge i maskineriet, alltså. Annars hade det ju varit roligt om Maria Nygård vunnit, då hon dels är himla duktig, dels är en av oss. En av bloggarfandom, denna vida gemenskap och fanzinefandoms arvtagare. Sträck på er, ungdomar, jag försöker vara högtidlig.

I panelen Research when writing fiction lyckades man tydligt sätta fingret på skillnaden mellan fantasy och science fiction. Mats Strandberg, fantasyförfattare, sa att inför Cirkeln hade han och Sara BE tagit reda på olika detaljer, t ex om automatiska dörrar skulle öppna sig för en osynlig person. Peter Watts, science fictionförfattare, fick sin grubblande min och sa sen förbryllat ”Men hur kan hon se något om hennes ögon och synnerv är transparenta?”. Där har vi skillnaden.

Det bästa med lördagen var ändå att Karl dök upp. Han och Stefan är typiska hedersknyfflar och väldigt trevliga att hänga med. Med alfahannen på plats kunde vi sätta igång med vår bingotävling. Bingo hamnade väl inte högst på listan över Vad Folk Vill Göra Under En Kongress, men vi fick dela ut en del vinstböcker till sist.

På söndagen gav jag efter för trött- och lathet, varför jag missade två programpunkter jag gärna hade bevistat. Jag hann dock till Johan Fricks föreläsning om Do androids dream of electric sheep? och Blade Runner. Det var lite synd att det gått något decennium sedan jag avnjöt något av dessa verk, men åtminstone romanen blev jag väldigt sugen på att läsa igen. Föredraget byggde på ett efterord till en av de svenska upplagorna av Androidens drömmar (som boken heter på svenska) och det kan vara värt ett besök till bibblan om du är Philip K Dick-entusiast.

Den panel som jag och i princip alla andra jag pratade med tyckte var den bästa under hela kongressen var den sista – The body in science fiction. Med Anna Davour som moderator diskuterade Peter Watts, den ascoola Torill Kornfeldt samt George Berger (som för övrigt var ännu en person som det var mycket trevligt att träffa efter en tids internetbekantskap) möjligheten att ladda upp människors tankar och minnen till hårddiskar och andra sf-schabloner. Särskilt Kornfeldt tyckte att kroppen ignoreras alltför ofta och menade att våra personligheter påverkas så mycket av kroppen, från hormoner till bakteriefloran i tarmarna, att det är omöjligt att separera kropp och själ. Möjligen skulle det gå om även bakteriefloran och det övriga kunde simuleras elektroniskt. Efter panelen gick jag fram och ställde en förvirrad fråga till Watts och Kornfeldt, varpå hon berättade om ett experiment där forskare odlat fram en hjärna från en fågelart, som vi kan kalla talltita, och låtit den växa i kroppen till en annan fågel, som vi kan kalla blåmes. Det visade sig att blåmesen sjöng en talltitesång!

Detta gav mig en idé till ett kommersiellt projekt: Tigrar med hundhjärnor. Alla vill ju ha en egen tiger (eller lejon, panter eller liknande), men ingen vill bli uppäten. Detta löses enkelt (nåja) genom att låta stora kattdjur få lätthunsade flockdjurshjärnor av hundtyp! Dock var de catahyaner som jag testade idén på under efterfesten något skeptiska. Och visst, matkontot blir rätt ansträngt. Sen finns det förstås en massa moraliska invändningar. Vi människor har redan för många tamdjur som vi inte kan sköta om. Därför vill jag säga följande till den som i framtiden kommer att försöka förverkliga hundlejonen: För det första är du en sopa som inte kom på det först, för det andra är motståndet redan organiserat.

Annars ska jag inte säga mycket om efterfesten, trots mina tidigare hotelser att återge hela samtalet om ankor, piskor och annat ord för ord. Men att höra Simon och Fias relation förklaras blev en bra pendang till Blade Runner-föreläsningen. Som i en roman av Philip K Dick vet man inte vad som är sanning, (mar)dröm, hallucination eller konspiration.

Apropå Simon nämnde han att han upptäckt fandom via… Drömmarnas berg! Detta är vi förstås omåttligt glada över. Han och Fia är ovärderliga tillgångar för rörelsen (inte minst för att de är så sjyssta) och de har redan startat en grupp i Malmö, med pubträffar och planer på en egen sf-kongress! Gå in på deras facebooksida och följ vad som händer!

Då återstår bara för mig att uttrycka det sedvanliga men helt uppriktiga tacket till kommittén, vars slit har gett mig och ca 450 andra en fantastisk upplevelse! Tack!

Nästa års Swecon äger förresten rum i Stockholm, heter Fantastika 2013 och kommer att ha Jo Walton som hedersgäst! Jo Walton! Aaaargh, jag måste dit! Är det någon som vill köpa en njure?

Med dessa trevliga ord avslutas rapporten. Det gick väl sisådär med kortheten, men ca 1900 ord för en hel helg är bra mycket mindre än jag använde för Eurocon. Om det fortsätter så här kommer min nästnästa kongressrapport att vara riktigt läsbar! Och vad spelar det för roll egentligen? Ingen är ju tvingad att läsa, ja, utom juryn för Vittfarnepriset förstås, mwahahahahaaa!  Lev väl, vi ses på nätet!

/Olov L

Fantastisk sommarpratare!

Ni har väl inte missat att Sara BE, en av våra favoritbloggare tillika fantasyförfattare, har varit sommarpratare? Själv missade jag programmet, men ska naturligtvis lyssna så snart jag får tillfälle! Enligt henne själv ska hon ha pratat om livet som nörd – ”om ensamhet, gemenskap och om varför vi behöver fantastiken”. Här går det att lyssna på programmet i efterhand.

/Olov L

Sara Bergmark Elfgren

Sara Bergmark Elfgren

Patrick Rothfuss och hans skägg.

Han har ett grymt fint skägg och en väldigt trevlig blogg. Patrick Rothfuss har ju som ni vet skrivit Vindens namn och jag gillade den skarpt. Nu äntligen har del två kommit på engelska och den ligger och pyr i min att-läsa-hög (Nu läser jag the Crippled god!). Det är ett tag sen första boken kom och minnet är ju som det är, hej guldfisk!

Rothfuss har fått flera förfrågningar från sina fans om det finns någon bra sammanfattning av boken att läsa nu så att du hänger med nu när den nya har kommit. Som svar på det här har Rothfuss och en tecknare gjort en fin och rolig  variant av historien. Humorn och kärleken till det egna verket är väldigt underhållande.

 Här kan ni titta själva.

/karl

2 nya länkar i bloggrollen.

2 relativt nya blogger har jag lagt till i Drömmarnas bergs bloggroll, Zmeu och Spektakulärt.

Zmeu är ”ohälsosamt besatt av Neil Gaiman, Hellboy, Psychonauts & Guillermo del Toro. You’ve been warned.” Men hon skriver om en hel del annat också, mammutar t.ex.

Spektakulärt är en blogg som siktar på att skriva om ny svensk Science Fiction, och det initiativet gillar vi.

/karl

Kristina Hård om sin debut.

Kristina Hård kom i år ut med sin SF-bok Alba och här på Drömmarnas Berg så gillade vi den! På Debutantbloggen, där tre nya författare berättar om sina upplevelser kring att få sin första bok släppt, har Hård gjort ett inhopp. Det är en bra blogg och extra kul att Kristina Hård delar med sig av lite tankar.

/karl

Zmeu -That is the purpose of the goggles!

Jag tänkte helt kort tipsa om bloggen Zmeu som tar upp en hel del fantastik i olika former. Hon skriver väldigt mycket om Guillermo del Toro och han gillar vi. Kör hårt!

Annars så håller jag på och läser Steven Eriksons nyaste bok Dust of Dreams, den är minst lika bra som de åtta böckerna innan. Det är lite lustigt att författaren inleder boken med att ursäkta sig för att han kommer att avsluta med en cliffhanger, bok tio är då sista boken i serien och det kommer nog smälla rejält. Läsfest!

Nu blir det Drag me to hell och sen Skräckministeriet. It’s all good.

Listor listor listor!

Science Fiction bokhandelns blogg i Malmö har fått dille på listor och där kan man hitta en hel del kul!

Intressantast är nog att se vilka böcker som har sålts allra mest under hela perioden SF-bokhandeln har varit öppen i stockholm, från 1986 fram till idag:

Topp 5 SF-bokhandeln Stockholm hösten 1986 – juni 2009 – engelska titlar:
1. Robert Jordan: The Eye of the World
2. George R R Martin: A Game of Thrones
3. Robert Jordan: The Fires of Heaven
4. Robert Jordan: Winter’s Heart
5. Robert Jordan: A Crown of Swords

Väldigt mycket Jordan! Glad blir jag av att superboken A Game of Thrones kommer tvåa, hoppet är inte helt ute!

De länkar även till en bra lista på tio SF-böcker som har skapat egna genrer. Kolla här!

Bloggarna har även knapat ihop en egen lista på 100 SFF böcker du borde läsa:

Science Fiction-bokhandeln Malmös lista på 100 böcker du borde läsa.
Kriterier: en självsvåldig blandning av subjektivt och objektivt.

Alan Moore & Dave Gibbons: Watchmen
Alastair Reynolds: Revelation Space
Aldous Huxley: Brave New World
Arthur C. Clarke: 2001
Astrid Lindgren: Bröderna Lejonhjärta
Bill Willingham m fl: Fables
Bram Stoker: Dracula
Brian Vaughan & Pia Guerra: Y the Last Man
C. S. Lewis: Narnia-böckerna
Charlaine Harris: Southern Vampire-serien
Charles de Lint: Newford-böckerna
Charles Stross: Accelerando
China Miéville: Iron Council
Christopher Paolini: Eragon
Christopher Priest: The Prestige
Clive Barker: The Great and Secret Show
Cory Doctorow: Little Brother
Dan Simmons: Hyperion
David Eddings: The Belgariad
Douglas Adams: The Increasingly Inaccurately Named Hitch-hiker Trilogy
Elizabeth Bear: New Amsterdam
Elizabeth Moon: Vatta’s War
Ellen Kushner: The Privilege of the Sword
Emma Bull: War for the Oaks
Frank Herbert: Dune
Gene Wolfe: The Wizard Knight
George Orwell: 1984
George R. R. Martin: A Song of Ice and Fire
Guy Gavriel Kay: Tigana
H. G. Wells: The War of the Worlds
H. P. Lovecraft: The Call of Cthulhu
Harry Martinson: Aniara
Holly Black: Tithe-trilogin
Hope Mirrlees: Lud-in-the-Mist
Iain M. Banks: The Culture-böckerna
Inger Edelfeldt: Missne och Robin
Isaac Asimov: Foundation
J. K. Rowling: Harry Potter-böckerna
J. R. R. Tolkien: The Lord of the Rings
Jack Vance: Lyonesse
Jamie Delano m fl: John Constantine Hellblazer
Jasper Fforde: The Eyre Affair
Jim Butcher: The Dresden Files
John Ajvide Lindqvist: Låt den rätte komma in
John Crowley: Little, big
K. J. Parker: Scavenger-trilogin
Karin Boye: Kallocain
Katherine Kerr: Deverry-böckerna
Kurt Vonnegut: Slaughterhouse-five
Lewis Carroll: Alice’s Adventures in Wonderland
M. John Harrison: Light
Margaret Atwood: The Handmaid’s Tale
Marion Zimmer Bradley: The Mists of Avalon
Mary Doria Russell: The Sparrow
Mary Shelley: Frankenstein
Mervyn Peake: Gormenghast-trilogin
Michael Chabon: The Yiddish Policemen’s Union
Michael Ende: Den oändliga historien
Michael Moorcock: Elric
Michael Swanwick: The Dragons of Babel
Mike Carey m fl: Lucifer
Mike Mignola: Hellboy
Mikhail Bulgakov: Mästaren och Margarita
Naomi Novik: Temeraire/His Majesty’s Dragon
Neal Stephenson: Cryptonomicon
Neil Gaiman m fl: Sandman
Neil Gaiman: The Graveyard Book
Orson Scott Card: Ender’s Game
Philip K Dick: Do Androids Dream of Electric Sheep?
Philip Pullman: His Dark Materials-trilogin
Poppy Z. Brite: Lost Souls
Ray Bradbury: Fahrenheit 451
Raymond E. Feist: Magician
Richard Matheson: I Am Legend
Richard Morgan: Altered Carbon
Robert E. Howard: Conan
Robert Heinlein: Stranger in a Strange Land
Robert Holdstock: Mythago Wood
Robert Jordan: Wheel of Time
Robert Kirkman & Charlie Adlard: The Walking Dead
Robin Hobb: Assassin-trilogin
Roger Zelazny: Amber-böckerna
S. M. Stirling: Dies the Fire
Scott Lynch: The Lies of Locke Lamora
Stephen Donaldson: The Real Story
Stephen King: The Dark Tower
Steven Erikson: The Malazan Book of the Fallen
Susanna Clarke: Jonathan Strange & Mr Norrell
T. H. White: The Once and Future King
Tad Williams: Memory, Sorrow and Thorn-serien
Tanith Lee: Biting the Sun
Terry Brooks: Shannara-böckerna
Terry Pratchett & Neil Gaiman: Good Omens
Terry Pratchett: Discworld-böckerna
Tim Powers: The Anubis Gates
Tove Jansson: Mumin-böckerna
Umberto Eco: Foucaults pendel
Ursula K. LeGuin: Earthsea-böckerna
William Gibson: Neuromancer
William Goldman: The Princess Bride

Jag rynkar lite på näsan åt en del böcker på listan men jag gillar initiativet. Vad tycker ni?

Sommarhettan har försatt min hjärna i samma IQ som en Tribble annars hade jag nog också försökt skrapa ihop en vettig lista. Ni får nöja er med att nummer ett på min lista just nu är att läsa om The Graveyard book av Noel Gaiman.

/karl