Fyra och en halv!

Confuse häromveckan satt jag i en panel där vi rekommenderade olika böcker. Socialistsimon var moderator och har lagt upp hela listan på sin blogg, så där kan ni gå in och få tips. Dock säger en lista med bara titlar och författare inte särskilt mycket om varför vi rekommenderar dessa böcker, så jag tänkte skriva lite om de lästips som jag hade med mig till panelen. Efter den långa hugoresan har jag bestämt mig för att försöka gnälla mindre och agera mer, vilket innebär att läsa fler nyskrivna romaner och noveller för att (förhoppningsvis) ha något att nominera till priset nästa år. Därför är alla verk på listan ganska nya.

Just CityJust City (2015) av Jo Walton

Premissen för Just City är följande: Gudinnan Athena har läst Platons Staten, där han som bekant målar upp sitt idealsamhälle, och bestämmer sig för att testa idén i praktiken. Gudinna som hon är har hon tillgång till alla tider och platser och rekryterar alla som någon gång bett till henne om ynnesten att få bo i Platons perfekta samhälle. Ett av Platons mer sympatiska drag är förstås att han var av åsikten att kvinnor är fullgoda människor. Inget hindrar kvinnor från att uppnå den högsta position en människa kan sträva efter – filosofens! Därför är många av Athenas utvalda medhjälpare feminister eller protofeminister, som sett Platons stat som så mycket bättre för dem än det samhälle de levt i. De flesta andra medhjälpare är å andra sidans Platons beundrare, varav de flesta är manliga, ”stora” filosofer. Vi har alltså dels Feministiska Fraktionen, dels Mansplainers United som ska samarbeta om ett enormt projekt, så naturligtvis uppstår friktion. Annat som uppstår är tragedier, drama och filosofi. Samt en fantastisk berättelse.

För att befolka staden plockas en massa tioåringar som annars skulle sålts som slavar och vi som läsare får följa ett av dessa barn medan hon försöker finna sin plats i den ultimata rättskaffenhetens samhälle. En annan vi får följa är Athenas bror Apollon, som fascinerats av experimentet och låtit sig födas som dödlig för att kunna följa det inifrån. Istället för slavarna som nämns i Platons verk plockar Athena ett gäng arbetarrobotar från vår framtid. Sen dyker Sokrates upp och börjar ifrågasätta allt, inklusive om robotarna verkligen saknar själ och agens. Det är alltså en brokig historia vi har att göra med.

Det är även en hyllning till den mänskliga agensen och människans initiativförmåga, liksom en hyllning till sökandet efter sanningen. Mitt bland alla gudar med magiska krafter hittar vi alltså det som av många anses vara science fictions kärna! Jag rekommenderar därför denna bok till alla, utan reservationer. Jo Walton har helt enkelt gjort det igen.

En liten reservation, förresten. Du behöver inte ha läst Staten för att uppskatta boken, men du bör nog ha åtminstone en vag uppfattning om vad den säger. Det borde räcka med det du minns från skolan, alternativt en snabbläsning av wikipedias artikel. Dock kan jag ändå rekommendera en läsning av Platon. Jag har inte läst Staten, men jag har läst annat av honom och det är mycket njutbar läsning, i synnerhet jämfört med skrifter av mer sentida filosofer.

Betyg: 5/5 – Mästerverk

Wylding HallWylding Hall (2015) av Elizabeth Hand

Under första halvan av 1970-talet upplevde musikvärlden en våg av det som kallats The British Folk Revival, då musiker började gräva i arkiv och återuppliva muntliga traditioner för att hitta nya folksånger att sjunga, spela och bevara för eftervärlden. Undergenren Electric Folk blev ett begrepp, då unga musiker började spela folkmusik på moderna instrument. För den som har svårt att föreställa sig hur det låter – tänk på hippiemusik.

Wylding Hall utspelar sig under denna era och är skriven som en längre artikel i ett musikmagasin, där medlemmarna i bandet Windhollow Faire, samt en del andra närstående människor som till exempel bandets manager, intervjuas om den sommar då de spelade in sitt andra album på den gamla herrgården Wylding Hall på engelska landsbygden, där något mystiskt och skrämmande hände.

Jag skulle kalla Wylding Hall en skräckberättelse, men det är inte fråga om någon splatterhistoria. Snarare befinner den sig på andra änden av spektrat, bland spökhistorier som bygger upp en stämning med antydningar, viskningar och kuslighet. Faktum är att Hand kanske har fullbordat formen med Wylding Hall. Fullbordat? Har den inga svagheter? Jo, kanske glider de brittiska rösterna ur Hands händer vid några tillfällen. Ingen engelsk tonåring född i slutet av femtiotalet har någonsin tagit ordet soccer i sin mun. Men förutom det? Ja, fullbordan. Jag läser väldigt visuellt och trots att ytterst få skräckscener förekommer har jag här sett bilder som jag aldrig vill se igen.

Betyg: 5/5 – Mästerverk

The UnnoticeablesThe Unnoticeables (2015) av Robert Brockway

Kombinationen urban fantasy och punk lät helt oemotståndlig. När jag öppnar en bok som ska utspela sig under den allra första punkvågen, år 1977 i New York, väntar jag mig förstås en massa bandnamn, referenser till legendariska spelningar och annan nostalgi. Därför blev jag besviken när berättelsen zoomade in på Carey, en helt vanlig punkare som är mer intresserad av att berätta om de skrämmande varelser som strök runt och mördade hans punkarvänner vid den här tiden. Jag gillade iofs den andra berättelsetråden, som utspelar sig 2013 i Los Angeles, där Kaitlyn kämpar för att skaffa en karriär som stuntkvinna och stöter på hollywoodkändisar som verkar vara märkligt… tomma..?

Sen insåg jag det självklara – nostalgi är det opunkigaste i hela världen. Istället är The Unnoticeables upplagd som en punklåt, dvs den är kort, går i en rasande fart och är även ganska korkad. Men det menar jag inte att författaren är korkad, för det är han uppenbarligen inte, utan att berättelsen talar direkt till den korkade delen av min hjärna (en ganska stor del, är jag rädd). Dessutom är träskpunkartyperna runt Carey otroligt dumma, vilket ger en hel del komik. Ja, jag är typen som tyckte att Joey var den roligaste personen i Vänner. Stäm mig. Stäm mig i detta fria land.

Det som slog mig är att detta är fartfylld underhållning av typ Jim Butcher, men så mycket bättre. Om du vill ha en riktigt kul stund med korkad underhållning – nöj dig inte med några halvmesyrer! Satsa på det genuint korkade – satsa på The Unnoticeables!

Betyg: 4/5 – Rekommenderas starkt

The Watchmaker of Filigree StreetThe Watchmaker of Filigree Street (2015) av Natasha Pulley

Det är svårt att tänka sig en roman som skiljer sig mer från The Unnoticeables än The Watchmaker of Filigree Street. Den senare är lugn, utvecklas långsamt och har en synnerligen beige huvudperson, åtminstone när den tar sin början. Nathaniel Steepleton är en stillsam man som gett upp de drömmar han en gång kan ha haft och slagit sig ner som telegrafist i London. Det enda intressanta som hänt de senaste åren är att en inbrottstjuv tagit sig in i hans bostad – bara för att lämna en märklig klocka. Även med en ny klocka i bröstfickan går livet sin stilla gång. Men året är 1883 och irländska nationalister spränger bomber över hela London, inte minst på sådana ställen som inrikesdepartementet, där Steepleton arbetar. Eftersom bomberna utlöses med hjälp av tidsinställda urverk kommer Steepleton att rekryteras i spaningen mot en urmakare, en viss Keita Mori som enligt ryktet är en japansk adelsman i exil. När Steepleton hyr ett rum hos detta excentriska geni blir det början på en vänskap som står i centrum för bokens handling.

Samtidigt i Oxford håller ett annat geni, en ung forskare vid namn Grace Carrow, på att undersöka etern, den märkliga substans som enligt 1800-talets världsbild borde existera i det som i vardagligt tal kallas tomrum. När hennes vägar korsar Steepletons börjar det visa sig att just etern har ett samband med de märkliga förmågor som Keita Mori visar upp. Samtidigt uppstår en triangel mellan de tre, men är det en kärlekstriangel eller en vänskapstriangel?

Den här boken blandar varsam alternativhistoria med relationer och filosofiska frågor om tidens natur och hur vi människor påverkas av den, samtidigt som den är en underbar skildring av 1800-talets England, med alla dess stela synsätt och märkliga konventioner. Natasha Pulley visar att steampunk inte behöver fokusera på de häftiga prylarna för att vara bra – faktum är att prylarna blir desto häftigare när de smygs in i en mer vardaglig miljö. Om jag säger en bläckfisk av urverk, vad säger du då? Att du måste läsa denna bok? I sådana fall håller jag med dig. Den börjar lite långsamt, men ge den en chans så kommer belöningen snart.

Apropå kommande storheter är detta Natasha Pulleys debut som romanförfattare – vad månde komma? Lägg hennes namn på minnet.

Betyg: 4/5 – Rekommenderas varmt

LagoonLagoon (2014) av Nnedi Okorafor

Till sist har vi en bok av Nnnedi Okorafor som jag sa mycket lite om i panelen på grund av tidsbrist. Inte heller här kommer jag att berätta särskilt mycket, då det är svårt att beskriva den märkliga blandning av science fiction, fantasy och myllrande samhällsskildring som är Lagoon. Utomjordingar landar i alla fall i havet utanför Lagos i Nigeria. När en representant för de nyanlända beger sig in i staden skapas kaos, för som de själva säger är de förändring. Genom att skildra den förändringen sätter Okorafor fingret på vad som behöver förändras i samhället, men inte på något sarkastiskt vis. Snarare är Lagoon en roman som sjuder av liv och hopp, för Lagos, för Nigeria och för hela mäsnkligheten.

Men varför säger jag att den har inslag av fantasy? Tja, det är inte bara mänskliga varelser som vaknar upp där utomjordingarna drar fram…

Betyg: 4/5 – Rekommenderas

Det var allt för denna gång och jag hoppas att alla hittar något att läsa. Det blev en härlig blandning av starka och disparata läsupplevelser, om än, som medpanelisten Jukka Halme påpekat, kanske lite fattig på science fiction av det hårdare slaget. Själv blev jag sugen på flera av de övrigas förslag.

Eventuellt kommer en rapport om resten av kongressen senare. Den som läser får se!

/Olov L

P.S. Vad menades egentligen med rubriken? Jo, Wylding Hall är en kortroman och recensionen av Lagoon är en halv recension. Så var det med den saken. D.S.

Om rymdolov

Science fiction and fantasy nerd from northern Sweden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s